Ja, så vad ska man säga?
Världen suger apa! Jag är skoltrött och jag orkar inte. Folk säger "ahmen det är ju bara lite kvar". Vadå LITEe? Dessa drygt 2 månader som nalkas känns som två ÅR!
Det strular mellan mig och Anders. Känner inte för att ta upp här vad det handlar om, men men. Allt bara känns ovanligt uppochner och overkligt. Jag tror att jag tappar greppet lite.

Tiden rullar på och jag verkar inte få riktigt grepp på tiden. Jag antar att jag inte har så mycket att säga till om det, tiden gör som den helt enkelt vill utan min tillåtelse.

Påsklovet är snart slut och jag vet inte riktigt vad som hände med det?
Jag har dock lyckats göra slut med Anders och sedan försökt lappa ihop det igen, varit på Ullared, mått fruktansvärt dåligt och samtidigt ruskigt bra, ätit PÅ TOK för mycket mat och godis, försökt komma in på tre dagar och misslyckats samt jobbat tre dagar.
Kanske inte var så illa pinkat när jag ändå tänker efter?